Monday Morning
Näe, jag vet att det inte är Måndag, och att det inte heller är morgon.Men jag satt och lyssnade på Eva Cassidy´s verision av "Somewhere over the rainbow", och någon hade kommenterat med texten: "Monday morning. Listening to this rendition always lifts my spirit...at least after a little bit of a cry. Thanks Eva" Så kom jag att tänka på Måndag morgon på mitt sommarlov. När det börjar på riktigt alltså, efter att jag jobbat färdigt, och efter Norge-resan och när allt har lugnat sig. När jag kommit över chocken från att jag slutat nian och känner att jag verkligen har sommarlov, då jag ska sitta på balkongen med en kopp te, runt klockan nio, halv tio på morgonen.. Känna solen kyssa mina kinder, kanske ha någon bra bok brevid mig på bordet, typ "Da vinci koden" eller "Syskonkärlek"... Eller någon annan av de nya böckerna jag fått. Hm... Blir nog inte "Syskonkärlek", den har jag nog hunnit läsa ut då. Iallafall.. På mornarna är det ju lite sådär småsvalt på vår balkong, så även fast solen steker, så kommer det vara en behaglig värme. Höra det svaga mullret från vägarna brevid, eller kanske kika in i fönstrerna från huset mitt emot,.. Har aldrig sett något spännande hända innanför dom där fönstren. Bra det kanske. Men en och annan pensionär som vattnar sina blommor är ju gulligt att se. Men att sitta där utan att vänta på det där klockslaget som kommer då jag vet att jag ska göra något, sitta och stressa med den där tekoppen, även fast man vet att man hinner dricka upp den även om man dricker sakta, stressa för att man vet att ma nska iväg på något såntdär viktigt. Men att slippa den känslan. Ja.. Det ska bli min Måndag morgon. Hur är eran?
Faktiskt, om jag ska vara ärlig, så känner jag inte riktigt av sommarlovet än. Sen jag slutade, torsdagen för två veckor sen, så har jag festat och jobbat. Hela tiden. Nu slutar jag ju jobba på Torsdag, sen ska jag dansa hela midsommarhelgen, (börjar på Torsdagen med lilla midsommar på Åsgårdarna eller nåt såntdär.) och förhoppningsvis hinna med någon middag och någon fest.. Och sen är jag ledig en vecka, och sen direkt efteråt... Åker jag till Norge och dansar med massa andra länder. (Ska bli fränt, men GAH så jobbigt.) Sen när jag kommer hem, då, då kanske jag känner av det här nedrans sommarlovet. Dessutom, så har jag ju gått runt med höstjacka idag, det lblåser och är allmänt kallt i luften, det regnar hela tiden till och från, vilket det gjort några dagar nu, men första veckan på lovet var ju fantastisk. Vilket väder ! Men nu är det borta,. Dock så hoppas jag att det kommer tillbaks, det fina vädret alltså, tills jag kommer hem. Och att det är vackert väder i Norge, jag vill inte dansa på en arena i regn. Det blir ju som de där fotbollsmatcherna, när gräset blir plaskigt och fruktansvärt halkigt. Jag tänker inte , inte, inte halka. Och jag antar att inte särskilt många andra vill det heller. Iallafall, åter till ämnet, vädret när jag kommer tillbaks. Jo, fint väder får det allt ta och bli. - Typ snart.
Ändå.. kanske jag känner av sommarlovet, men inte på samma sätt som förut. Jag har inte, eller aldrig någonsin umgåtts så mycket med andra vänner, eller vänner överhuvudtaget som jag gjort den här sommaren, på så kort tid. Det har gått två och en halv veckor på lovet, och jag har knappt varit hemma en hel dag,. Jag har varit ute med vänner, eller varit ute på egen hand. Ja.. Ensamt känns det ju inte precis. - Kärleksmässigt så känns det ensamt. Men vänskapligt sett ,så har jag aldrig haft så många vänner som jag har nu. Och statistiskt sett, så har det aldrig någonsin i mitt liv skett så mycket under så kort tid. Jo, det är sant. Mitt liv förändrades stort, med stormsteg, på bara de här veckorna. Ja, så lång tid har det faktiskt inte gått. Lite otroligt. Nästan så jag kan kalla det mirakel, men det gör jag inte. Brukar vara något så religiöst inblandat i sånahär mirakel. Jag ser inget som helst religiöst i det här. Kanske man ska tacka Gud för det som hänt, men jag vet att det är jag själv som gjort så att livet förändrats, inte Gud. Jag tackar mig själv och de som hjälp till att förändra mitt liv, helt enkelt. Smart va?
