TovehTyckerOm

Midsommar

Hah ja, glad midsommar. :)

Au revoir

Jag tror att mitt vanliga liv tog slut idag. Nian, Ungdomens hus, och så sommarlovet. Jag slutade nian, idag stängde Ungdomens hus för sommaren, och sommarlovet känner jag inte av än.  Ungdomens hus stängde idag. Nu kommer det inte vara så att jag går dit var och varannan dag. Inte på några månader, och inte sen heller.  Det kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin bli samma sak igen.

---

Fem av världens mest kända myter - Och deras egentliga sanningar:

1.  Att SOS är en förkortning för "Save Our Ship" ("Rädda vårt fartyg") eller "Save Our Souls" ("Rädda våra själar")
- SOS valdes som en nödsignal för att det är lätt att komma ihåg (tre korta signaler, tre långa och tre korta) och är alltså inget tecken för bokstäver eller ord.

2. Att hår växer snabbare och tjockare om det rakas
- Det gör ingen skillnad även om hår/skägg känns tjockare när det är stubb än när det är lite längre. Prova gärna att raka huvudet, men tänk på att det tar ett tag att spara till hästsvanslängd.

3. Att myggor kan sprida HIV
- Det är ingen vidare idé att oroa sig för det. Använd kondom under sexakten istället .

4. Att man kan få kramp om man simmar direkt efter att man ätit
- Om det överhuvudtaget finns någon risk att få kramp, så har man definitivt inte ökat den på grund av att man avnjutit en måltid. Snarare så är risken mindre om man har ätit ordentligt eftersom man får energi. Men.. Hur ofta har man egentligen hört talas om någon som fått kramp under en simtur, bortsett från på film?

5. Att strutsar sticker huvudet i sanden för att gömma sig
- Det är en efterhängsen myt, som alltså inte stämmer. Strutsar må vara fulare och mindre flygkunniga än andra fåglar, men dom är minsann inte dummare.

---

Ja, nu vet du det. Tänk nu efter om du gjort bort dig, kanske har du berättat för någon, en detaljerad utförlig förklaring om hur farligt det är att äta innan man tar sig ett dopp?
-Personligen känner jag många... många.. många, som nu kan känna sig lagomt idiotförklarade. :)

Hmm..

Mens har jag haft sen jag var tio.
Många tjejer hatar mens.  -Jag med. Det är drygt, smärtsamt och allmänt, ja, drygt. Men när personer (ja, tjejer.) märker att allt inte står rätt till i kroppen, så finns det inget mer fantastiskt än när den kommer. Den där mensen.
Antar jag.

this is a good question. now answer .

</3

*sigh*

"Personligen känner jag mig som ett träd som växer i trottoaren mitt i Stockholm...."

Oh .

Har du någongång märkt att ju mer man försöker att inte tänka på något, desto mer biter det sig fast i huvudet?
Antar att det är för att man koncentrerar sig på att inte tänka på det. Det låter på sätt och vis ganska logiskt,. Men det hela är lite jobbigt faktiskt ..

Let it break free

I wan´t to break free, break free from your heart. You just have to let me go, I´m not the one for you, so please,  please let me go. 

Hihi

Bee påstår att hon inte kan skriva blogg, så hon frågade om jag kunde det. Och , det verkar som att jag kan det?

9C och alla andra - Vi kanske möts igen

Ojojoj. Solen gassar och alla steker. Niorna har slutat för dagen och livet här börjar ta slut.

Vi spenderade förmiddagen på beachvolleyn med 9A, B och C, (som är min egen klass.) och spelade beach, några stekte, andra badade fötterna vid hamnen .. andra badade borta vid campingen. Iallafall. De andra  i vår klass hade tydligen fått fika, medans jag och Melissa låg vid campingen och stekte, hahah, känns lite misslyckat. Men ändå.:) Sen gick jag och Sandra och köpte blommor till Lars och Berndt. Det var någon liten uppsättning rosa blommor i någon söt kruka med rosa.. trassel i xD Jag vet inte vad det heter, men trassel, kallar jag det för. (Det är ingen växt eller så, utan någon sorts.. tråd.) Ehum... Rosa kanske inte är så passande till dom två, men jag tkr det blev jättebra ändå, haha. Vi fick stå och titta på blommor skitlänge, för när vi väl kom fram till någon blomma vi tyckte var snygg (var asmycket folk) så fanns det ju inga jävla prislappar på dem, så vi fick fråga hela tiden, och allting var skitdyrt. Nu var det klart iallafall. :)

När Linnea och Fredrika kom till mig och Melissa på stranden så berättade dom att Linn hade kört moppe genom långkorridoren i skolan, and I was like; Yaay! I wanna do it too! Så gick dom, och sen kom Linnea tillbaka och frågade om jag ville åka med henne på hennes moppe. Vi hade ingen hjälm till mig, men jag skulle få låna Claras när vi kom till skolan. Så vi brummade iväg på Linneas grymt sköna moppe (lite väl stor också, hahaha^^) . Väl framme vid skolan är det en jävla folksamling, och Melissa ställer sig mitt ivägen (hon åkte med Emelies moppe) och vinkar och gormar, jag trodde hon vinkade för snällhets skull och vi vinkade tillbaka och var nära på att köra förbi, men Melissa skrek stopp typ, och så sa hon att polisen stog vid skolan. Fan. Här kommer man åkandes utan hjälm liksom, haha. Men jag hann hoppa av innan poliserna såg mig. Linnea och Fredrika åkte vidare till skolan och jag och Melissa gick, och då står det ju en jävla polisbuss där. De har tagit fast Jenny och Petra, för att  Jenny skutsade Petra , och Petra hade ingen hjälm. Så hade de tydligen varit påväg att dra in Fredrik Näs körkort. Det är många åttor som inte har körkort än, fast de har moppe. Så de var lite oroliga där. Hahah, suckers. Men iallafall, JAG SOM VILLE ÅKA MOPPE GENOM LÅNGKORRIDOREN! Tänk vilket avslut på nian?! Att få köra igenom korridoren och håna lärarna som tycker om mig så mycket. Skulle inte det vara jävligt kul? - Ja, precis. Men vi måste , måste, måste göra det en annan gång. Eller vad tycker ni? ;)

Hahaha, jaa, nu ska jag inte sitta här inne och jäsa mer, ska väl ringa Melissa och glida ut med henne i solen. Kanske dra en glass.

Ärligt talat, jag tror att det börjar kännas okej att sluta nian nu. Inte lika jobbigt som för någon dag sen.. Nog för att jag kommer sakna ihjäl mig efter 9C, och alla andra, men jag vet att jag har kämpat. Inte för att låta fånig nu, men.. Jag har gjort jävligt mycket för klassen, och jag ordnade med festkommittén en avsutningsfest av högsta klass, jag har varit med i elevrådsstyrelsen, och jag har gråtit, jag har märkts, jag har synts, jag har rest mig upp från att ha legat i leran,. Jag har fått bra kontakt med lärarna.
Tack särskilt SO - läraren.  Tack Niclas Lindfors - Du höjde mitt intresse för SO, och fick mig att höja mina mål i livet, och äntligen bli säker på mitt gymnasieval. Du har hjälpt mig att föra fram alla mina tankar, och jag har fått så mycket sagt och gjort, mer än jag någonsin kunnat tro. Du har fått mig att tro på att jag en dag kanske kommer bli någon.

I will be remembered. I will stay in someones heart for a long time, a touch of me will always stay there. Remember me.
Jag har lyckats med att få folk att minnas mig, jag tror inte ni glömmer mig, jag hoppas inte att ni glömmer mig. Även fast jag lämnar en klass och en skola, och massa vänner, så lämnar jag er inte. Jag finns , och kommer alltid finnas kvar.
Många kommer jag nu att förlora kontakten med. Tack för tiden vi fått tillsammans, och även fast du och jag kanske aldrig växlat några ord, så har vi setts och mötts. Även om vi inte kommit varandra så nära att vi blivit vänner, så kommer vi finnas kvar hos varandra, även fast vi inte vet det. En i mängden av små själar som alltid kommer stanna i hjärtat.
Tack allihop, tack. Vi ses. .. .

-

"Det är lite Petsson över det hela" .. ...

Arghh

Jag har för mycket att tänka på.. Det här går inte.. Jävla äckelproblemsskitfanskap säger jag bara . Usch !

Vad vill ni att jag ska säga då. Vad har ni för frågor? Jag är ledsen men jag kan inte svara. Nej, för jag orkar inte. Jag ställer hela tiden upp och nu är jag lite trött så jag kan inte vara som jag varit. Det får ni fan acceptera.

Jag blir så less.. Känner mig helt utlämnad... Ja, fyfan säger jag bara. Det är inte snällt det här.
Dessutom är jag avundsjuk, ja, hata mig ni, men jag börjar bli det. Jag saknar dig mer och mer och det blir bara värre ju längre dagarna än går, och alla andra hittar varandra i samma takt som vinden blåser i en orkan. -Jo, det är sant.
Jag blir så ledsen.. Det känns som att jag vill prata med någon. Men jag vet inte vad det är jag ska prata om, och inte heller med vem.

Ingen tycker om någon som surar. Därför vill inte jag sura, men just nu kan jag inte låta bli. Allvarligt och helt seriöst, jag orkar inte !

Babelfish

Testa min nya funktion: Babelfish på bloggen! Översättningen öppnas i ett nytt fönster.

There is a something to cry for

Det finns något inom mig som saknar så att det knappt går att sakna mer. Mitt så sociala vanliga tal har tonats ner till något halvtyst, tråkigt osocialt mummel. Jag är hela tiden vännen som står på sidan av och lyssnar till den lyckliga kärlekshistorien och jag är vännen som står brevid och tröstar över bråket inom förhållandet. Jag är vännen som står och hör till ljuden av berättelser, söta som socker.

Jag är vännen som finns där
Men ändå inte riktigt finns.
Jag är vännen som ser och bryr sig
Men ändå inte riktigt alls.

Jag börjar faktiskt ledsna. Folk får höra saker för att man litar på dom, och sen utnyttjar dom det. Fan, vad jag blir förbannad. Sådär jättebra känns det ju inte när det man har tas ifrån en.
Jag vill ut. Ut och gå . Men jag vettefan med vem, och ingen vill med ut heller.
Jävlar, jag känner mig omtyckt.  Men jag ska väl inte säga något. Förut ville inte jag följa med ut. Inte för att det var så många som frågade, men iallafall.

Btw, till dig; Du är så jävla falsk. Under vår tid så var hon allt du pratade om, och så gör du sådär mitt framför ögonen på mig. Det var ju pga att du pratade om henne som jag inte orkade att stanna? Förstog du inte det? Jävligt respektlöst, ni kan ju vara lite lugna iallafall, fan, du vet inte att det där sårar va?

Jag känner mig lite bortglömd.. Av folk.. Och utnyttjad.. Alltså det finns fortfarande folk som fortfarande är mina vänner och behanldar mig okej. Det ska ni inte bortse ifrån. Men dom andra då? Som är vänner, som inte riktigt beter sig som vänner? Inte för att det precis finns stadgar om hur en vänskap ska vara och hur man ska bete sig, men alltså. Vissa saker är att ta i med, som man kan genomskåda ganska klart, som glas ungefär. Snälla, snälla, snälla, SNÄLLA, sluta utnyttja mig. Jag blir så trött. Om jag skulle bete mig såhär mot er, hurfan jävla förbannade skulle inte ni bli då? Va?
Tänk efter lite. Tänk för i hela helvete efter lite grann.

Jag är ledsen. Märks det? Jag är hungrig, det kanske också märks. Men jag har inte PMS, det är en sak som är säker. Men just nu känner jag mig riktigt ensam, riktigt ledsen men samtidigt riktigt , riktigt arg. Det är inte riktigt.. kul. Jag känner känslor som jag inte vill känna, känner konstiga känslor över saker jag inte borde veta om,. Jag tänker på saker jag inte borde tänka på. Vissa saker borde egentligen aldrig ha hänt. Men på samma gång är man ändå tacksam för det som skett.
Men jag vill inte må dåligt. Inte nu. Inte fyra ynka dagar innan skolavslutning. Fan, jag orkar inte. Nejmen på riktigt, jag klarar inte av det här. Jag håller på att få något sorts nervöst sammanbrott typ. Usch, det låter som om jag håller på och dränker mig själv i självömkan, men det är inte så jag menar! Det är inte det budskapet jag vill gå ut med. Nej, nej, nej och åter nej.
Varför har inte biblioteken öppna såhär sent för? Jag vill ha nåt lugnt ställe att ta vägen till på kvällarna när det blir såhär. Usch, vad man känner sig misslyckad och värdelös. Men alla måste få ha sånahär dagar/kvällar/tider ibland. Det är ju dock sällan kul.. Ibland kan det vara skönt att vara ledsen. Men jag ser ingen som helst jävla nytta i det här. Ingen alls.

Klockan är 21.32 och solen har nästan precis gått ner. Nu är det ett tyst sommarmörkt mörker över Säter och ingenting känns lyckligt. Jag tänkte gå ut och sätta mig på balkongen och läsa lite, men det känns lite kyligt att sätta sig där nu, när inte solen skiner mot väggen där nu. Vad ska jag hitta på. Idag iallafall så var jag med Melissa och Linnea, vi solade, solade, solade, solade, solade lite mer, och sen drog vi till Grillen och käkade glass och strips, och sen solade vi lite mer på beachvolleyn, sen spelade vi... och så solade vi... och sen gick vi hemåt. Sen mötte jag pappa och Love i trappen påväg upp till mig,  de skulle iväg och bada, så jag följde med. Badade.. När jag la mig på handduken så blev jag deprimerad, kom att tänka på *text saknas* och blev lite dyster. Så åkte vi hem , och nu är jag än mer dyster. Nyss var jag näst intill förbannad, nu vet jag inte. Mer.. Någon djup kvällsdeppression. Jag kan ju inte påstå att det blir bättre av att sitta och skriva här hur man känner/mår heller, det blir lite värre, då man tänker efter på vad man ska skriva, och det jag tänkte skriva om idag var ju om mina känslor. Man gräver efter känslorna och när man hittar dom så växer dom, och växer.. Och växer.. Ju mer man skriver. Vilket är lite jobbigt, så snart kommer jag brista ut i gråt, känna självömkan och snart efteråt kommer jag bli jättearg. Jätte, jätte, jättearg.
Så jag tror att jag slutar blogga här. Precis här.

 

hmhmhmmm...

Ja, nu sitter jag i skolan. Har tränat elevshow sen imorse, nu sitter vi och latar oss, eftersom en av våra gruppmedlemmar dissade våran Moulin rouge dans. Det var synd, lite såhär i  sista sekunden. En som kan dansa kaxig hiphop tack?

Jag har gjort musikprovet, hoppas det gick bra, för då får jag VG i musik.. Känns härligt. Dock tror jag inte att det gick så värst bra. .. Ehum. ..
Igår träffade jag Mathias och Melissa btw. Det var mys. (:<3 Och så kom Fredrika till skolan, äntligen ! :D:D:D Hon var jätteduktig, gjorde fem prov idag, hon är bäst. ^^ <3<3


Känner att det här blogginlägget blev mindre seriöst än vad de brukar , hahaha, xD Jajaja. Jaha, nu gick dom andra två. Känns..ensamt.

Vad ...

"Jag kan inte sova och någonting fladdar i min mage."
"Det här är inte sant. Det här händer inte. Dom där fjärilarna måste dö!"


Jag har varit hos Helen i helgen. Eller ja, jag hasade mig dit i typ snöstorm på lördag kväll klockan 22.00 typ, och sen kändes det onödigt att gå hem vid klockan 01.00 . Så jag sov kvar. Nu kom jag hem för inte så fasligt längesen.
Jag känner mig sjukt ofräsch, deprimerad och ledsen. Jag ska snart in och duscha hade jag tänkt. Kanske ska ta ett bad.. Vi har dock inget skum.


Jag saknar dig . Jag saknar dig . Jag saknar dig .



Jag vet inte om det blir någon särskilt vettig blogg idag. Jag är för trött för det.. Men jag letar en topic, försöker få hjälp av Danne, han som är så klyftig. Nej, det  var inte ironi.. Typ en världskonflikt eller nånting. Äh, skitsamma, vi drar lite självömkan in i det hela.

Vad förväntar du av mig? Efter allt jag gjort för folk, gjort och inte gjort, vad förväntas av mig? Att jag alltid ska ställa upp och alltid finnas för folk? Eller vad tror man om mig egentligen... ? Alltså det är sådanadär jävla frågor som dyker upp till och från. Men liksom, på människor så kan det ibland verka som om en person alltid ska finnas där, alltid ska stå där och liksom hjälpa dem att resa sig upp från ett stort fall,. Typ.
Men jag vet inte. Nu ska ingen som känner mig ta illa upp av det här, för det är bara lite random snack om allt och ingenting, det är liksom ... MEN VAD I HELVETE DET ÄR INGET SÄRSKILT, TA INTE ÅT ER AV DET HÄR BARA. Tack.

Jag verkar vara på lite smådåligt humör. Jag tror fan inte ens det är någon idé att chansa på att skriva ett tusenordigt inlägg där det ändå inte kommer stå något vettigt.


Sluta, bara sluta. Snälla

Time... after time... after time..

Idag har jag varit duktig. Nästan. Lite iallafall. Höhöh, det verkar arta sig ganska bra för mig just nu. :)

Yes, you heard me! När jag kom hem från skolan idag så tog jag tag i tvätten nästan direkt. Och så höll jag på med det ett tag, sen har jag suttit här och skrivit tidsplaneringen för avslutningsfesten, och så har jag knåpat lite på talen jag ska hålla. Både det på festen och på avslutningen i Säterdalen sen.. Lite nervöst känns det. På tal om avslutning så mobbas lärarna just nu. Dom säger hur kort tid det är kvar, så tittar dom på mig och fnittrar lite hånaktigt sådär,. Bara för att jag är deprimerad över slutet då! Ehum... Iallafall, åter till ämnet. Efter det så städade jag lite, vattnade blommorna (okej, jag erkänner, pappa pysslar tio ggr så mycket mer med sina blommor än vad jag gör med mina..) och dammade av lite grejs. Sen tog jag tag i disken, efter att jag upptäckt att de fruktade bananflugorna har flyttat in, så jag slet ur all ren disk fort som fan ur diskmaskinen, och in i skåpen flög allt porslin etc. etc. och in i diskmaskinen flög lika snabbt den smutsiga disken. DISKHANDSKAR FTW!  Hahha, ja, dom är bra att ha dom där, jag som har lite småförbi för kladdiga, oavsköljda tallrikar och loves djupskålar med gröt och kanel i, som fastnat och inte riktigt vill komma loss. Och dom där flottiga besticken, gud, vad jag hatar dom. Uäck. Så iallafall, proppfull blev diskmaskinen.. Och så har pappa köpt MASKINDISKMEDEL. Inte maskindisk-drops eller såna vanliga, utan rent, pulvrigt,.. PULVER! ARGH! Man måste mäta med matskedsmått och hur "hårt" vattnet är och hur smutsig disken är bla bla bla. Dagens I-lands problem säger jag bara! Köp INTE  maskindiskmedel i pulverform. Bojkotta pulverformen i maskindisken! Usch, jobbigt att stå där och krångla, och dessutom, när pulvret blåser omkring och upp i näsborrarna och in i ögonen, det är inte bekvämt kan jag säga. Inte ett dugg jävla bekvämt. Uuuuh.

Nu ska jag ner i tvättstugan och hämta den sista tvätten ur torkskåpet, och så ska jag städa där också. Vilket jag märkt att alla grannar inte gör.. Ena grannen gör det verkligen jättefint efter sig, jag har tagit efter hennes sätt att lämna tvättmaskinerna och så, dörrar/luckor öppna, och de facken man häller i tvätt- och sköljmedel lämnas öppna, med luckorna uppställda/öppna, så allt ser och är fräscht när man kommer dit på sin bokade tid. Det är så man vill ha det. Trappstädningen i det här huset har det också varit ett jävla slarv med. Efter fyra månader utan städning så gjorde jag det, bahh, det är inte så jävla fräscht när det börjar lukta öl och cigarettrök i trapphuset, och när det ligger snus och tuggummin och dammtussar everywhere. Det är inte så jag vill bo iallafall. Så jag tog hand om det, och det fick jag cred för. Men jag menar, someone´s gotta do it? Och jag menar, tänker man inte så, utan tänker; "jamen, gör inte jag det så slutar det med att någon annan gör det ändå." Då blir det fan inte bra. Nu städade ju jag istället för de andra, men det var första och sista gången. Liksom, den här gången gjorde jag det för att jag inte stog ut liksom, nästa gång kan jag lova att det är någon annan som inte står ut.  Hur är det i era trapphus, ni som bor i lägenhet? Delar ni på städningen eller sköter era vaktmästare det?
Om det var så här, så skulle det bli vår familj som får ta det iallafall. Pappa är vaktmästare. Vi tar hand om gården och soporna, vi ställer ut "lådorna" till grinden på måndagarna, då sopbilen kommer och hämtar dom tisdag morgon. Det är liksom, inte drygt precis. Vanligt trädgårdspyssel som vattna blommorna, plocka upp onödigt skräp och rensa lite ogräs. No problemas baby.

Hm, jag åt mat först. Men, alldeles, alldeles, alldeles strax ska jag gå ner i tvättstugan och hämta tvätten. Min bokning tar slut klockan tio, men eftersom ingen bokat morgondagen och man inte får boka efter kl. 22.00 så är det inte precis någon brådska. Våra maskiner varken väsnas eller stör någon med tanke på vart dom står någonstans, och så är dom ganska tystgående, så jag har ju tvättat mitt inatten om så varit fallet, ingen som klagar. De hörs inte. Inte ett dugg.
Så iallafall... Intressant fakta btw.. Huhu. Yes. Men då ska jag ner i tvättstugan nu och göra det sista. Vi hörs!

Judgement day

Jag har funderat lite på.. Jordbävning i Kina, Orkaner i Burma & I USA, Isarna som smälter, Ungdomarnas klagan, TELL ME DEAR, WHERE ARE WE GOING?

Do you belive in the fear that doesn´t exist yet? Do you belive in stories that are shown on movies? Do you belive in the fear that is growing inside the earth, growing in the depths of mother earth´s grateful heart? Do you belive in the panic that will appear when the fear of mother earth grows to an explosion, and explosion that is bigger and more dangerous than anything in human history?


Isen smälter. Isbjörnarna drunknar. Vattnen och haven svämmar över. Värmen stiger, Ozonlagret trasas sönder.
Väderväxlingarna och de nya förändringarna lägger av en drastisk effekt på jorden. Frågan återstår - Vart är vi påväg?
Ja, mot ingenstans och ingenting. Hur många dödsfall har fallit offer för jordbävningen i Kina? Där just nu 1000 talet barn ligger begravda under deras egna skolas ruiner. Och orkanen i Burma, där dom skickat ut all hjälp, stoppat soldaterna som kommit för att rädda, orkanen som tar offer, efter offer, efter offer. Vi hör på nyheterna hur antalet döda ökar. Och antalet ökar med varje nyhetssändning.


Om vi tittar noga på min lista över kontakter på MSN, så har vi alltså 350 stycken ungdomar. Av dessa så är det en jävla massa människor som har skrivit "Fuck this world" "Jag vill dö" "Jävla horvärld" o.s.v och massa liknande saker. Det är en massa folk, unga människor, som inte egentligen är mer än en droppe bland alla droppar i havet av hela världens alla ungdomar, men det är iallafall en droppe. Jo visst, åt helvete med världen och deras liv, det säger dom. Vad gör att vi inte vill leva här? Vad gör så att vi vill att hela världen och allt som har med den att göra ska dra åt helvete? Vad fånigt patetisk jag låter. Men jag har sagt samma sak ensådär tusen gånger.

Be careful with what you wish for, you might get it all

När isbjörnarna drunkat .. Och när ozonlagret spruckit helt.. Och när djuren dör ut och tjuvjakterna ökar drastiskt, när det tillslut inte finns mycket mer kvar att leva på än varandra, när träd, skog, frukter och alla bär försvinner, när det torkar ut, och när koldioxiden får övertaget, när allt helt plötsligt blir som den där mardrömmen som skrämt en under en natt, ner det helt plötsligt blir som den där tanken du tänkte på häromdan, när allting helt plötsligt blir lika svart som någon berättat att det en dag ska bli, vad säger vi då? När vi står där med ingenting? När det där lilla livet står och skyddar en blomma med sina bara händer, och vill skänka den det sista lilla vattnet...
Resten kan ni fantisera ihop själva.
Tänk litegrann.. Tänk efter och hitta den där rädslan. Tror du på den?
Nej, jag försöker inte skrämmas. Jag har bara skrivit ner alla tankar jag fick upp i huvudet,. Bäst jag skrev ner det, jag vet att det är fler än jag som känner såhär. Jag vill inte att folk ska bli rädda och gå runt och ha värsta paniken, men snälla älskade människor. Tro på rädslan, och tro på det där ni bara hört. Sker det så sker det,. Tror du inte på rädslan, tror du inte på något , hur ska det då bli?
Ja, jag vet inte. Jag kan inte svara på frågan, men se till på att du tror. För har du något att tro på så känner du att du kan kämpa för det. Vill du verkligen uppleva den här paniken, den här rädslan?
- Inte jag heller.


O Fortuna
velut luna
statu variabilis,
semper crescis
aut decrescis;
vita detestabilis
nunc obdurat 
et tunc curat 
ludo mentis aciem,
egestatem,
potestatem
dissolvit ut glaciem.

Sors
et inanis,  
rota tu volubilis,
status malus,
vana salus
semper dissolubilis, 
obumbrata
et velata
michi quoque niteris;
nunc per ludum
dorsum nudum 
fero tui sceleris. 

Sors salutis
et virtutis
michi nunc contraria,
est affectus
et defectus
semper in angaria.  
Hac in hora
sine mora
corde pulsum tangite;
quod per sortem
sternit fortem,  
mecum omnes plangite

U r the one for me, still

Är det för mycket jävla begärt att du ska tala sanning?
Är det så jävla mycket begärt att du ska erkänna lögnerna och säga att du inte vill ha mig istället för att ljuga ihop någon elak lögn

Tänk över vad du gjort nu
Riktigt jävla noga.


Confess to me, all the lies between us

2008-05-08 @ 15:54:52 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

No air